När vi precis kommit var vi oroliga, vi tyckte allt
var dyrt. Det är förhållandevis dyrt att köpa på marknad.
Vi är ju vana vid lite lägre torgpriser än i affären.
Här tycker jag det är tvärtom priserna är högre på marknad.
Vi har lärt oss att kika efter extraerbjudanden.
Kotletter 3 euro/kilot, handla 3 kaffe få den 4:e gratis.
En baguette kostar 0.80 euro, bra kvalitet.
Det är ingen tvekan om att vårt matkonto är lägre här än i Sverige
och att vi oftast får bättre kvalitet. Som pensionärer och efter att vi blivit utskrivna ur Sverige kommer vi att få avsevärt lägre skatt
på vår pension, däremot betalar vi fastighetsskatt med sek 14000.
Vi kommer att få tillgång till Fransk sjukvård som är avsevärt bättre än den Svenska. Här arbetar man mera profylaktiskt. Många blodprover tas, behöver man sjukgymnastik, ja då skriver doktorn ut 20 besök som då ingår i hälsoprogrammet. Än så länge får ju vi betala hela beloppet på medicin och läkarbesök eftersom vi inte fått carte vitale. Det är möjligt att FK i Sverige skulle återbetala
en del, men jag orkar inte med pappersexercisen. Det är inte så stora pengar i alla fall.
Exempel att gå till sin husläkare. Han tar 21 euro för ett besök.
Ulrika behövde akut tandvård, rotfyllning av framtand,
i allt 3 besök, kostnad 100 euro. Vi kommer tillsammans att få brutto sek 16000 i pension, hemma med 30% skatt hade det blivit ett riktigt fattigmansliv.
Här kan man unna sig ett glas vin och ett restaurangbesök. 3 rätters meny med vin kostar lunchtid 14 euro.
Nu låter det kanske som om vi är superfattiga.
Så är det inte, vi har inga skulder alls. Kostnaden för boendet är alltså fastighetsskatten och värme/vatten. En liten slant på banken kan sätta den där lilla guldkanten på tillvaron man behöver.
Har vi bara förståndet att dö i vettig tid så kommer det nog att räcka.
Eller så blir man riktigt riktigt gammal men då har man väl inga smaklökar kvar och kan man nöja sig med att suga på en skorpa
Dom har faktiskt pågens skorpor här.
