torsdag 5 september 2013

Verona Aida

Så, Nu har vi kommit hem från Verona.
Vi har inte haft så många semestrar i vårt gemensamma liv,
men hur som helst, detta är den bästa.
Låt mig dock börja med en liten motgång i början på vår resa.
Vi åker tåg från Les Arc, 60 km härifrån.
Tåg Les Arc - Nice.
Nice- Ventimiglia.
Ventimiglia-Milano.
Milano-Verona.
I allt 4 byten och sammanlagd restid ca 8 timmar.
Pris, som alltid ca sek 10 / mil / person.
Genevieve som bor i byn hämtar oss tidigt för att köra oss till Les Arc.
Hon kör fel på motorvägen och det blir en lång omväg.
Jag blir alltmer nervös att vi inte skall hinna.
Ingen fara dock, vi är i god tid, 15 minuter tillgodo.
Resan börjar.
8.04 skall vi vara i Nice för första byte.
Klockan blir 8.15, inget Nice i sikte.
Nervositeten stiger. Nästa tåg går 8.25, skall vi hinna?
8.20, inget Nice.
8.30 nej.
Jag förbannar nu järnvägar i allmänhet, franska sådana i synnerhet.
Hur i h-vete kan man bli så försenad på en så kort sträcka?
Dominoeffekten gör att nu har vi ju inte en aning om hur dags vi kommer att vara framme, allt måste ju bokas om. Klockan är nu 8.50.
Det börjar, svagt, långt bak i huvudet dyka upp en tanke.
Tänk om det inte är fel på järnvägen utan passageraren?
Jag tittar på biljetten, ankomst Nice 9.04, en hel timme senare än jag tänkt.
Vi ankommer Nice 9.04, punktligt.
Senare blir Ulrika av med sin börs, men det kan jag berätta mer om senare.
Frågan är om man kan släppa ut oss så här i Europa på obevakad permission?
Tveksamt.
Huvudmålet för vår resa är att besöka 2000-åriga arenan och uppleva Aida.
Vi är inga operakännare, vi har sett några stycken, Figaros bröllop, Boheme,
en handfull. Att nu få se en stor italiensk opera i Italien i en sådan Arena, spännande.

Större bild klicka på bilden!!!
Här skickar man in dekor inför kvällens föreställning
 
Så blir det då afton och det hela kan börja.
Mängder av välklädda människor, förväntan stiger, föreställningen börjar.
Ja, varför inte komma med recensionen direkt.

Det bästa med opera är att hjälten är dubbelt så tjock som en själv.

Ja, detta var inget roligt för oss, i stort sett 4 timmars vånda, inga vackra arior
(utöver celeste Aida). Annars var det mest kattajämmer. Visst det är storslaget, flera hundra på scen samtidigt. Det är en masscenernas och körernas opera tycker jag.
Allra värst var nog dirigenten. Iförd skrynklig frack och kalott, hoppade han och viftade som  en väderkvarn. Ibland fick man intrycket att han trodde att vi alla kommit för att se honom. En tillgjord fjant, fjärran från den minimalism och elegans man kan finna hos Karajan och Sixten Erhling.
Jag inser till fullo att tycker man att Aida på Verona arena är skit, ja då är det  fel på betraktaren och inte på operan
So be it!
Vill ni höra Aidas stora nummer i föreställningen?
Finns på youtube, inspelat några dagar innan vårt besök
Kattajämmer eller inte?





Dagen efter!
Vi går förbi arenan och får syn på denna affisch

Antony and the Johnsons, en av Ulrikas stora favoriter, klart vi skall gå på detta.
Vi är båda lite förvånade.
Är han så stor i Italien att han kan fylla en sådan här arena?
Fel, fel fel som Brasse Brännström säger.
Det stora dragplåstret är Franco Battiato, helt okänd för oss naturligtvis.
Jag har nu i efterhand googlat. Han är jättestor i Italien. Nu nästan 70 år. Startade i progband, gick över till syntpop. Han lär ha intelligenta texter, lite av en italiens
Leonard Cohen kanske? Musiken är dock mer disco / synt/ 80-tal/ schlager.
Trall- och hoppvänligt. Detta är också precis vad som sker. Publiken, medelålders, kan alla texter. Alla står upp och hoppar och sjunger med. Mycket mycket roligt att ha fått uppleva. däremellan lugna, magiska ögonblick. Ju mer vi tänker på det ju större blir upplevelsen. En kväll att minnas.
Vi satt på rad 6
Här är ett sådant ögonblick.
Någon har naturligtvis filmat och lagt upp



Verona
En vacker stad med mängder av turister
Många fotograferar sevärdheter.
Här är några vardagsbilder på helt alldagliga gator i Verona

Större bild= klicka på bild


Det är naturligtvis mycket fint i Verona.
Det har ju varit ett rikt handelscentrum och husen präglas av det.
Här bodde inga fattiglappar. Hus med mycket ornament och stora statyer på taket
Slälv gillar jag småskalighet, trånga gränder bättre. Sådant som man kan finna i Gamla Stan i Stockholm eller grannbyarna härikring.
Men.. imponerande, självklart.


Här är en bild på en levande staty
Stackars människor,
sitta stilla i brännande sol.
Dessutom tror jag inte dom kan sluta förrän det
blir folktomt, då avslöjas ju tricket.
Eller kanske någon kommer och reser ett tält över dom?
Kan det vara verkligen vara  ett värdigt sätt att tjäna sitt uppehälle år 2013?

Mat och vin
Lite allmänna bilder




 Strålande bra mat, utomordentliga viner.
Vi betalade för oss 2 mellan 40 och 70 euro per måltid.
Exempel
oxkind, rödvinssås, potatispure.
hästfile med parmesan
naturligtvis pasta, pizza o.s.v.
genomgående mycket mycket bra mat
och bra viner.
Sista kvällen äter vi vid stora piazzan precis vid Arena.
Det är ju självklart att där blir det ju ingen bra mat.
tusentals människor sitter och äter och tittar på varann.
Det är ju turister, om två dagar kommer helt nya.
Varför då bry sig? Ta så mycket betalt som möjligt för lägsta möjliga kvalitet.
Så är det ju?
Nix pix, vi är ju i Italien.
Jag får in en sirloinsteak, väger säkert 300 gr och kostar 14 euro.
Bättre kött har jag inte ätit på 20 år.
Dessutom. ÖVERALLT, trevlig engelskkunnig servispersonal.
Jättesöt, jätteliten servitris.
När jag vill betala får jag beskedet att jag måste följa med in, dom har ingen
portabel kortläsare.
Servitrisen ler mot Ulrika och säger
Jag lovar att lämna tillbaka honom.
Lämna tillbaka och lämna tillbaka, tänker jag,
folk är altför ärliga, det är väl ingen brådska med det.


Boende och förlorad portmonä
Vi bodde på 
Arena Inn
Via terre 5
Verona
Mycket bra rum, jättetrevlig ägare.
Varför kommer börs ihop med boende?
Jo det beror helt enkelt på att ägaren är polis och när Ulrika inte kunde hitta
sin börs gjorde vi en pollisanmälan. Börsen innehöll bara körkort, eu-sjukkort
och 15 euro. Hon vet inte om den stulits eller tappats, men om någon skulle stjäla hennes identitet med hjälp av körkortet (föga troligt), 
så har vi ju anmälan som underlag.
Ägaren körde oss till polisstationen, inget köande här inte, gräddfil,
det hela tog 5 minuter.
När vi nu ändå satt i bilen på väg tillbaka tyckte han att han lika gärna kunde ta en omväg och visa oss utsikten över Verona
Ägaren i röd tröja t.v. om Ulrika
Vet ni hur mycket dom får betala till bookingagenten?
Gissa!
Fel!
Gissa igen
25% !!!!
Om ni någon gång tänker boka i Verona och hos honom,
boka direkt. Det är utpressning och stöld att ta så hög procent!

 Större bild, klicka!



Allmänt
Nästan alla kan engelska
Kolossalt trevliga och hjälpsamma.
Redan när vi kom och inte hittade från stationen till hotellet.
Vi frågade en bilist. Han insåg att vi var på villovägar.
Hoppa in sa han och körde oss dit.
Det förekommer inga tiggare eller gatumusiker.
Alla utan tillstånd körs bort av polisen.
Mycket rent, inget hundbajs.
Vackra kvinnor, vackert klädda, höga klackar, modemedvetna.
Ulrika instämmer, så kalla mig inte gubbsjuk.
Det verkar att finnas en genomgående estetik.
Även enklare restauranger har spenderat några extra euro för att ha
lite vackrare bestick och glas, 
inte det billigaste aluminiumbesticket och det enklaste duralexglaset.

Italien-Frankrike som turistland.
Låt mig först säga att vi älskar att bo här i Frankrike
vackrare kan man inte finna.
Bada i en flod, den ena byn intressantare och vackrare än den andra
i ett pärlband på 1 mils avstånd.
Som turistland
Italien-Frankrike 10-0
Om jag varit turistminister i Frankrike skulle jag varit
allvarligt orolig. Det verkar som om hela Verona, kanske hela Italien gett sig fan på
Vi skall vara bäst, och dom lyckas.
När nu Kina, Indien, Afrika får ökat välstånd och turistströmmen ökar...
Varför åka till Frankrike och träffa på en snorkig kypare eller 
hotellägare som inte kan engelska? 
Varför äta en steak frites, en seg biff med frusna pommes 
på bordet sätts ett glas med senaps- och majonnästuber. 
Varsågod ta så många ni vill, det är 10 gram i varje.
Detta är tyvärr vardagen på krogar i Frankrike idag.
Det finns naturligtvis bra krogar också, men om du  är turist och inte gjort bra research, ja då är 10 gram majonäskrogen tyvärr alltför vanlig
Jag kan bara säga 
viva Italia
Bravo, bravissimo