En EU-dom har tagit bort garantipensionen
från 43.000 svenskar som bor utomlands.
Dom flesta bor i Finland.
1400 bor i Frankrike
Garantipension innebär att staten täcker upp till ett minimibelopp. För att få full garantipension måste man, som vuxen ha bott 40 år i landet.
Har man bott kortare tid reduceras beloppet.
Exempel har man bott 10 år så får man intjänad pension +10/40 dvs 25% garanti.
En utlandsfödd dam tyckte detta var orättvist.
Det är att betrakta som ett socialunderstöd som gynnar infödda svenskar speciellt?
Så tror jag att hon och Eu-domstolen reagerat.
Damen som klagade hos EU kan nu leva vidare
Hon får inga pengar.
Det får inte heller jag.
Dessutom blir ju hennes landsman som bott och arbetat 20 år i Sverige också utan.
Vi utlandssvenskar kan nu leva vidare, fattigare men i förvissningen att allt är rättvist.
Det finns mycket konstigheter i pensionssystemet.
Vi har bekanta här som är betydligt äldre än vi.
Hon har inte jobbat mycket, men har ändå 17.000 i månaden, vilket är dubbelt så mycket som jag har (hade).
(ATP-systemet).
Jag läste nyligen att Sverige har störst andel fattigpensionärer i Norden.
Vi ligger dåligt till när man tittar inom EU också.
Vi tycker Amerikaner är korkade som upprepar myten
"it is our freedom"
Själv tror vi att svenskt kött är bäst,
och trygghetssystem ?
Ja här kan världen verkligen lära mycket av oss.
Man skall klara sig själv, inget fel med det, men att ändra förutsättningarna under resans gång...?
Socialministern beklagar och har tillsatt en utredning.
Pengar betalas ut t.o.m. 2019
Sedan?
Det blir nog inte lätt att hitta ut ur detta.
Å andra sidan vill man nog inte ha 43.000 pensionärer vid gränsen som vill ha bostad och sjukvård.
Vi kommer 2020 att ha 3.500 mindre i pension än nu.
Det är 20% i minskning.
Barnen har erbjudit ett bidrag för att täcka upp.
Det känns inte bra.
"I Sverige går våra barn och sliter och jobbar och här sitter vi på restaurang och dricker upp deras pengar "
En omöjlig situation.
Hur skall vi nu kunna täcka upp detta?
Var få dom 350 euro i månaden som nu försvunnit.
Ett moment 22.
Vi är så fattiga att vi dragit på oss en extra utgift på 400.000.
Vi har köpt en tomt på 165 m2 här i Barjols.
Vi skall sälja vårt hus med stor förlust, d.v.s. sänka priset så att det garanterat blir sålt.
Jag skall, med lite hjälp, bygga ett nytt
litet hus på 60 m2, max.
Skatt och värme bör bli mindre,
vi sparar 150E/ månad där.
Kan vi nu öronmärka frigjorda 200.000:- som förhoppningsvis husförsäljningen ger kan ju dessa ta upp inkomsten till tidigare nivå under 10 år.
Vi har sett tomten, men ändå inte.
Idag skall jag träffa en debroussailleur , en man med en buskröjare på magen.
Tomten är så övervuxen att den inte går att beträda.
Efter att jag skrev köpeavtal, tittade jag på kartan. En stuga som ser ut att vara 20 m2 finns inritad på tomten.
Någonstans bland buskar och sly finns denna.
Har vi tur så är den i reparerbart skick.
Ja, detta är ingen katastrof på något sätt.
Ett kök, ett rum till Ulrika, tv+ sov+ arbetsrum till mig.
Det räcker fint.
En trädgård på drygt 100 m2 blir kanske lagom till Ulrika?
Just nu har vi 150 ! säckar med tomater, jordgubbar, gurka, paprika, kryddor m.m m.m-
Det blir i längden ohållbart att ha så mycket, men svårt att låta bli när platsen finnes.
Nya tomten löser det problemet.
50 säckar max, skulle jag tro.
Jag är positiv och ser detta som ett nytt litet äventyr.
Ulrika, som är mera orolig inför förändringar mår väl inte lika bra. Hon inser nödvändigheten.
Vi får väl se om ett år kanske vi sitter i nya trädgården med en kopp kaffe i ett lagom stort hus och tittar ut över en lagom stor trädgård?
Håll tummarna!
