Det är förmodligen så att antalet köpare är litet.
Man är ju van vid försäljning i storstadsregion.
En by på 3000 invånare och en massa byar runt ikring.
Varför just vårt hus?
Varför just denna by?
Utbudet är stort och köparna färre.
Vi är nu nere på ett utpris på samma som vi gav 2011 .
Detta betyder att vi då säljer för sek 600.000 mindre vad huset
står i efter alla reparationer.
Detta plus att vi lagt ner tusentals helt obetalda timmar.
Lägre än så kan vi inte gå just nu.
Vi måste först veta att vi får bygglov och dessutom göra en kostnadsberäkning.
Jag tror att nya huset, tomt och hus kommer att kosta sek 1.200.000
Det har visat sig mycket svårt att göra en kostnadsberäkning.
Jag tror att det är så svårt just för att det är så enkelt.
Det är idag så lätt att skicka iväg en förfrågan.
Dom drunknar i mejl. Är man då odisciplinerad sydeuropé…
Nog om detta.
Ulrika har ju sålt sin moped, Honda Zoomer.
Hon körde allt mindre. Hjulen snurrade åt fel håll (omedveten vitsighet)
Ju mindre hon körde ju osäkrare blev hon.
Min Zoomer behövde repareras för ca sek 5000.
I och med att Ulrika körde mindre, så blev det så att jag också körde mindre.
Jag sålde den för sek 10.000 och köpte en nästan ny Peugeot Vogue.
På det viset sparade jag lite pengar.
Jag hade ett fordon att ta mig runt med.
Denna är en 2-taktare med trampor precis som en gammal
Nostalgiskt och trevligt ?
Nej, motorsvagt och ljudligt.
Usch, jag har verkligen gjort något dumt.
Vilken skrotcykel!
Nostalgi och moped, ingen bra kombination.
Jag bestämde mig nu för att sälja Peugeoten och leta ny modern moped.
Varför inte en Zoomer igen?
Ja det visar sig nu att min Zoomer slutade tillverkas 2013 och blivit samlarobjekt.
Dom kostar mer nu än dom kostade nya.
Jag sålde alltså min alldeles för billigt.
Jag började nu titta runt.
De flesta har en sjuttiotalsstil, lite utdragna i en linje uppåt/bakåt.
Fula, tycker jag. Resten är vespamodell med en faslig massa plast och plåt.
Det jag gillade med Zoomern var just enkelheten, avsaknaden av allt detta.
Denna stil kallas Barebone
Alltså en nakenhet.
Jag började googla runt för att se om det fanns en annan Barebone.
Efter mycket letande hittade jag en annan .
En Daelim från Korea
Inte en moped men en 125-kubikare.
Jag ringde till Daelim. Denna hade också slutat tillverkas, 2015
Dessutom kostade den 30.000
Ja tittade efter begagnad
2 i södra Frankrike, 1 i Italien och 2 i Australien.
Det var vad som fanns.
I Perpignan fanns en för 14.000.
Jag prutade till 13.000. Den hade använts av en bilskola och bara gått 450 mil.
Iväg bar det. 30 mil till Perpignan, en övernattning hos goda vänner på vägen.
Cykeln är som ny, ett fynd.
Ett problem är ju hastigheten.
Jag skall inte ligga i kurvorna i 90 kilometer.
Jag är ovan, jag är 72 år.
Jag tänker betrakta den som en moped och hålla 50 km.
Jag är glad jag köpte.
I och med att huset nu är till salu, så är det bara nödvändiga reparationer som görs.
Det gör att det inte finns något att göra här längre.
Min rygg är dålig, så längre promenader är inte att tänka på.
Senaste tiden har jag tillbringat framför dator och Youtube.
Psyket mår inte bra av det.
Mc-n hjälper mig komma ut litet.
