Vi har haft besök av Mattias och Lola, bror och svägerska till Ulrika.
Dom berättade att dom åkt på Operaresa till Verona med utgångspunkt Köpenhamn. Detta lät så trevligt så nu har jag suttit här på kvällskvisten och bokat biljetter och hotell.
Jag kollade vad en sådan paketresa skulle kosta, ca 10.000/person, halvbra platser.
Vi har ju bara 40 mil dit så för oss blir det lite billigare.
De bästa biljetterna kostade 200 euro styck och hotellet 550 euro för
4 nätter. Slutet av augusti bär det iväg. Det blir Aida på Verona Arena och hotellet ligger 5 minuters promenad därifrån.
Skulle vi få för oss att åka till London så tar det 6 timmar med tåg och kostar 400 euro för 2 pers, förstaklass (pensionärsrabatt) tur och retur. Man behöver inte sakna sysselsättning!
Nu kanske någon tycker att priset till London inte är så superbilligt?
Man kan ju flyga billigt. Säkert sant, men eftersom jag är rädd för att flyga och inte flugit sedan -69 så är bil och tåg enda möjligheten för mig.
onsdag 3 april 2013
fredag 1 mars 2013
Hur dyrt/billigt är det att leva här?
En flaska fullt drickbart vin 1.60 euro=sek 14
När vi precis kommit var vi oroliga, vi tyckte allt
var dyrt. Det är förhållandevis dyrt att köpa på marknad.
Vi är ju vana vid lite lägre torgpriser än i affären.
Här tycker jag det är tvärtom priserna är högre på marknad.
Vi har lärt oss att kika efter extraerbjudanden.
Kotletter 3 euro/kilot, handla 3 kaffe få den 4:e gratis.
En baguette kostar 0.80 euro, bra kvalitet.
Det är ingen tvekan om att vårt matkonto är lägre här än i Sverige
och att vi oftast får bättre kvalitet. Som pensionärer och efter att vi blivit utskrivna ur Sverige kommer vi att få avsevärt lägre skatt
på vår pension, däremot betalar vi fastighetsskatt med sek 14000.
Vi kommer att få tillgång till Fransk sjukvård som är avsevärt bättre än den Svenska. Här arbetar man mera profylaktiskt. Många blodprover tas, behöver man sjukgymnastik, ja då skriver doktorn ut 20 besök som då ingår i hälsoprogrammet. Än så länge får ju vi betala hela beloppet på medicin och läkarbesök eftersom vi inte fått carte vitale. Det är möjligt att FK i Sverige skulle återbetala
en del, men jag orkar inte med pappersexercisen. Det är inte så stora pengar i alla fall.
Exempel att gå till sin husläkare. Han tar 21 euro för ett besök.
Ulrika behövde akut tandvård, rotfyllning av framtand,
i allt 3 besök, kostnad 100 euro. Vi kommer tillsammans att få brutto sek 16000 i pension, hemma med 30% skatt hade det blivit ett riktigt fattigmansliv.
Här kan man unna sig ett glas vin och ett restaurangbesök. 3 rätters meny med vin kostar lunchtid 14 euro.
Nu låter det kanske som om vi är superfattiga.
Så är det inte, vi har inga skulder alls. Kostnaden för boendet är alltså fastighetsskatten och värme/vatten. En liten slant på banken kan sätta den där lilla guldkanten på tillvaron man behöver.
Har vi bara förståndet att dö i vettig tid så kommer det nog att räcka.
Eller så blir man riktigt riktigt gammal men då har man väl inga smaklökar kvar och kan man nöja sig med att suga på en skorpa
Dom har faktiskt pågens skorpor här.
När vi precis kommit var vi oroliga, vi tyckte allt
var dyrt. Det är förhållandevis dyrt att köpa på marknad.
Vi är ju vana vid lite lägre torgpriser än i affären.
Här tycker jag det är tvärtom priserna är högre på marknad.
Vi har lärt oss att kika efter extraerbjudanden.
Kotletter 3 euro/kilot, handla 3 kaffe få den 4:e gratis.
En baguette kostar 0.80 euro, bra kvalitet.
Det är ingen tvekan om att vårt matkonto är lägre här än i Sverige
och att vi oftast får bättre kvalitet. Som pensionärer och efter att vi blivit utskrivna ur Sverige kommer vi att få avsevärt lägre skatt
på vår pension, däremot betalar vi fastighetsskatt med sek 14000.
Vi kommer att få tillgång till Fransk sjukvård som är avsevärt bättre än den Svenska. Här arbetar man mera profylaktiskt. Många blodprover tas, behöver man sjukgymnastik, ja då skriver doktorn ut 20 besök som då ingår i hälsoprogrammet. Än så länge får ju vi betala hela beloppet på medicin och läkarbesök eftersom vi inte fått carte vitale. Det är möjligt att FK i Sverige skulle återbetala
en del, men jag orkar inte med pappersexercisen. Det är inte så stora pengar i alla fall.
Exempel att gå till sin husläkare. Han tar 21 euro för ett besök.
Ulrika behövde akut tandvård, rotfyllning av framtand,
i allt 3 besök, kostnad 100 euro. Vi kommer tillsammans att få brutto sek 16000 i pension, hemma med 30% skatt hade det blivit ett riktigt fattigmansliv.
Här kan man unna sig ett glas vin och ett restaurangbesök. 3 rätters meny med vin kostar lunchtid 14 euro.
Nu låter det kanske som om vi är superfattiga.
Så är det inte, vi har inga skulder alls. Kostnaden för boendet är alltså fastighetsskatten och värme/vatten. En liten slant på banken kan sätta den där lilla guldkanten på tillvaron man behöver.
Har vi bara förståndet att dö i vettig tid så kommer det nog att räcka.
Eller så blir man riktigt riktigt gammal men då har man väl inga smaklökar kvar och kan man nöja sig med att suga på en skorpa
Dom har faktiskt pågens skorpor här.
lördag 23 februari 2013
fredag 1 februari 2013
LCHF
LCHF, low carb high fat.
En bantnings- och kostrekommendationside som går ut på att minska mängden kollhydrat. Tanken är att insulinet är boven bakom fetma och många vällevnadssjukdomar.
Jag är inte fundamentalistisk alls, det funkar för mig, det räcker.
Jag har dock inte alls följt dessa kostråd sedan jag kom hit.
Detta har resulterat i en viktökning på 15 kg på ett år.
Konditionen är inte i botten utan i botten av botten.
Andfådd vid ansträngning, kvävningskänslor vid ansträngning.
Så kan man naturligtvis inte ha det.
Skall vi kunna få ett trevligt liv här så är ju förutsättningen att vara frisk och i god vigör. Jag behöver ju inte ha målsättningen att springa en Mara, men det är ju inte helt fel om man orkar gå upp på andra våningen.
Idag gick vi en hygglig promenad och avslutade med lunch på ett litet tehus mitt i byn.
Såhär kan en LCHF lunch se ut i Barjols.
Omelett med zucchini och lök en liten grönsaksasiett.
Pris 6.50 euro, överkomligt
Jag antar att i stort sett alla har hört talas om LCHF vid det här laget,
men skulle det till äventyrs finnas någon som inte vet, så är det bara att googla lchf och det kommer upp massor med info.
En bantnings- och kostrekommendationside som går ut på att minska mängden kollhydrat. Tanken är att insulinet är boven bakom fetma och många vällevnadssjukdomar.
Jag är inte fundamentalistisk alls, det funkar för mig, det räcker.
Jag har dock inte alls följt dessa kostråd sedan jag kom hit.
Detta har resulterat i en viktökning på 15 kg på ett år.
Konditionen är inte i botten utan i botten av botten.
Andfådd vid ansträngning, kvävningskänslor vid ansträngning.
Så kan man naturligtvis inte ha det.
Skall vi kunna få ett trevligt liv här så är ju förutsättningen att vara frisk och i god vigör. Jag behöver ju inte ha målsättningen att springa en Mara, men det är ju inte helt fel om man orkar gå upp på andra våningen.
Idag gick vi en hygglig promenad och avslutade med lunch på ett litet tehus mitt i byn.
Såhär kan en LCHF lunch se ut i Barjols.
Omelett med zucchini och lök en liten grönsaksasiett.
Pris 6.50 euro, överkomligt
Jag antar att i stort sett alla har hört talas om LCHF vid det här laget,
men skulle det till äventyrs finnas någon som inte vet, så är det bara att googla lchf och det kommer upp massor med info.
torsdag 31 januari 2013
utsikt från sovrumsfönster
Eftersom vi hörde att det var klass 2 varning utfärdad i Skåne kan jag inte låta bli att lämna väderleksrapport härifrån.
vindstyrka 2m/sek
temperatur i solen 20 grader.
Vi har verkligen haft bra vinter än så länge. Inte alls som förra året då det ju var rejält kallt. Solen lyser de flesta dagar och man kan sitta ute och luncha mitt på dagen.
vindstyrka 2m/sek
temperatur i solen 20 grader.
Vi har verkligen haft bra vinter än så länge. Inte alls som förra året då det ju var rejält kallt. Solen lyser de flesta dagar och man kan sitta ute och luncha mitt på dagen.
söndag 27 januari 2013
Lite bilder
Jag vet, jag vet. Jag har verkligen varit jätteslö på att uppdatera bloggen. Nu har vi ju passerat 1 årsdagen och det börjar bli vardag
d.v.s. det händer inte så mycket. Idag satt vi nere i byn utomhus och åt en omelett på Cafe Léurope. I slutet av veckan skall det bli 16 grader, alltså då menar jag ju naturligtvis + 16 :)
Här är före och efter bilder från köket, klicka på bild om ni vill se dom i större format.
Badrummet på andra våningen
Kakelplattorna till badrummet hittade jag på internet
sek100/kvm det betyder 1:-/plattan. Billigt.
Hallen på första våningen
En liten hall utanför våra sovrum.
Här fanns en gammal trappa som väl lett någonstans.
Den går inte att ta bort, men såg ju väldigt omotiverad ut, ledde mot en vägg.
Vi funderade länge och väl tills att vi kom på att bästa lösningen var att låta det se ut som om det fanns ett rum bakom.
Vi byggde en hyllinredning och sedan en fejkad ingång med fönster.
Dörren och fönstret tog vi från lite andra ställen i huset där dom inte behövdes.
d.v.s. det händer inte så mycket. Idag satt vi nere i byn utomhus och åt en omelett på Cafe Léurope. I slutet av veckan skall det bli 16 grader, alltså då menar jag ju naturligtvis + 16 :)
Här är före och efter bilder från köket, klicka på bild om ni vill se dom i större format.
Badrummet på andra våningen
Kakelplattorna till badrummet hittade jag på internet
sek100/kvm det betyder 1:-/plattan. Billigt.
Hallen på första våningen
En liten hall utanför våra sovrum.
Här fanns en gammal trappa som väl lett någonstans.
Den går inte att ta bort, men såg ju väldigt omotiverad ut, ledde mot en vägg.
Vi funderade länge och väl tills att vi kom på att bästa lösningen var att låta det se ut som om det fanns ett rum bakom.
Vi byggde en hyllinredning och sedan en fejkad ingång med fönster.
Dörren och fönstret tog vi från lite andra ställen i huset där dom inte behövdes.
lördag 25 augusti 2012
Paris och Bed and Breakfast
Vi behövde åka till ambassaden i Paris för att hämta Ulrikas pass.
Vi hade bokat rum, en B and B i utkanten av centrala Paris via en webbsida. Vi tas emot av Philip, en amerikan i Paris.
Vi kommer in i hans trerumslägenhet och visas till ett rum längst bak. Ingen TV, ingen radio. En dubbelsäng och ett stort fint badrum, det är allt.
Varför har jag bokat detta? Tänker jag. Det kan inte vara snålhet för det kostar 100 euro/natten. Oförklarligt!
Den stora nackdelen med B and B är att man kommer in i någons hem. Om inte värden är otroligt övervänlig, ja då känner man sig som en inkräktare. Vi kände verkligen att vi besvärade, att vi var i vägen. Leif, som har ett hus här i Barjols har B and B i Ystad dessutom. Han har berättat hur trevligt han tycker det är med olika nationaliteter som kommer och bor hos honom. Han är i den lyckliga sitsen att han gör det för att han tycker det är roligt och kan hålla på med det så länge han tycker det är roligt.
Philips verklighet är en annan. En lägenhet som hans, 3 rum och läges- och standardmässigt inget märkvärdigt, kostar otroliga 5 miljoner kronor. Philip är 60 år, blev friställd 2005 och har dessutom haft njurcancer. Han måste hyra ut för att överleva.
För att avsluta kapitlet om B and B, måste jag hoppa i kronologin.
När vi kommer hem tittar jag på webbsidan för att utröna hur jag kunnat boka detta. Beskrivning: Tv lounge, stort vardagsrum, balkong, öppet amerikanskt kök. Allt detta fanns, men det var ju en beskrivning av hans lägenhet, inte vårt lilla rum.
Nu blev det ju mera förståeligt varför jag bokat.
Jag skrev ett argt mail till honom och kallade honom bedragare.
Det får räcka med det. Jag kan också lämna ett omdöme på sidan där jag bokade, men det får förmodligen allt för stora konsekvenser för hans framtida försörjningsmöjligheter att jag inte har hjärta att göra det, när jag nu vet hur besvärlig hans ekonomiska situation är.
Nog om detta. Aldrig mera B and B.
Eftersom vi bodde som vi gjorde och kände att vi inte kunde komma och gå som vi ville, valde vi att stanna ute från 8 till 21.
Det är ganska drygt för en person som närmar sig de 70 att vara ute så mycket. Specielt för mig som bär på så många extra kilo.
Vi började med att köpa flerdagskort på Metron. drygt 30 euro/person och man kan åka så mycket man vill. Det är verkligen ett fantastiskt sätt att ta sig runt. Första dagen åkte vi till centrum och promenerade runt och tittade på Eiffeltornet och Louvren.
Det blev totalt många kilometer och i slutet av eftermiddagen fick jag sitta och vila lika lång tid som jag gick.
Jag läste på Wikipedia att Paris har 30 miljoner besökare/år. Det kändes som om alla 30 var där samma dag som vi. Köerna för att komma in på Louvren var kilometerlånga. Restaurangerna överbjuder varandra i låga priser. Det kan verkligen inte vara roligt att driva restaurang i Paris. Med så låga priser blir naturligtvis maten därefter. Visst, vi borde naturligtvis förberett en sådan här resa bättre, inte bara hoppat på ett tåg, ja, nu är vi i Paris, vad skall vi göra nu?
Hursomhelst, det låter kanske konstigt, jag har aldrig gillat att turista i storstäder. Bättre då med Ulrika och jag, varsin moped, en gps och en vecka på franska landsbygden. Dag 2 sparade vi krafterna och satte oss på en öppen buss och låt sevärdheterna komma till oss.
I övrigt? blev stungen av en geting, utsattes för ficktjuvsförsök, såg djuraffär med gnyende söta valpar i glasburar (barbariskt!)
Köpte trevlig japansk tekanna i gjutjärn i begagnataffär för 20 euro, fynd! Avsaknaden av Tv gjorde att jag fick läst ut 2 böcker. Båda på läsplatta (iriver) i epubformat. Hjalmar Bergmans "Farmor och vår herre" samt "Clownen Jack". Bättre att läsa om bra böcker än att läsa det epubstrunt som biblioteket tillhandahåller.
Finns att hämta här:
www.litteraturbanken.se
Vi hade bokat rum, en B and B i utkanten av centrala Paris via en webbsida. Vi tas emot av Philip, en amerikan i Paris.
Vi kommer in i hans trerumslägenhet och visas till ett rum längst bak. Ingen TV, ingen radio. En dubbelsäng och ett stort fint badrum, det är allt.
Varför har jag bokat detta? Tänker jag. Det kan inte vara snålhet för det kostar 100 euro/natten. Oförklarligt!
Den stora nackdelen med B and B är att man kommer in i någons hem. Om inte värden är otroligt övervänlig, ja då känner man sig som en inkräktare. Vi kände verkligen att vi besvärade, att vi var i vägen. Leif, som har ett hus här i Barjols har B and B i Ystad dessutom. Han har berättat hur trevligt han tycker det är med olika nationaliteter som kommer och bor hos honom. Han är i den lyckliga sitsen att han gör det för att han tycker det är roligt och kan hålla på med det så länge han tycker det är roligt.
Philips verklighet är en annan. En lägenhet som hans, 3 rum och läges- och standardmässigt inget märkvärdigt, kostar otroliga 5 miljoner kronor. Philip är 60 år, blev friställd 2005 och har dessutom haft njurcancer. Han måste hyra ut för att överleva.
För att avsluta kapitlet om B and B, måste jag hoppa i kronologin.
När vi kommer hem tittar jag på webbsidan för att utröna hur jag kunnat boka detta. Beskrivning: Tv lounge, stort vardagsrum, balkong, öppet amerikanskt kök. Allt detta fanns, men det var ju en beskrivning av hans lägenhet, inte vårt lilla rum.
Nu blev det ju mera förståeligt varför jag bokat.
Jag skrev ett argt mail till honom och kallade honom bedragare.
Det får räcka med det. Jag kan också lämna ett omdöme på sidan där jag bokade, men det får förmodligen allt för stora konsekvenser för hans framtida försörjningsmöjligheter att jag inte har hjärta att göra det, när jag nu vet hur besvärlig hans ekonomiska situation är.
Nog om detta. Aldrig mera B and B.
Eftersom vi bodde som vi gjorde och kände att vi inte kunde komma och gå som vi ville, valde vi att stanna ute från 8 till 21.
Det är ganska drygt för en person som närmar sig de 70 att vara ute så mycket. Specielt för mig som bär på så många extra kilo.
Vi började med att köpa flerdagskort på Metron. drygt 30 euro/person och man kan åka så mycket man vill. Det är verkligen ett fantastiskt sätt att ta sig runt. Första dagen åkte vi till centrum och promenerade runt och tittade på Eiffeltornet och Louvren.
Det blev totalt många kilometer och i slutet av eftermiddagen fick jag sitta och vila lika lång tid som jag gick.
Jag läste på Wikipedia att Paris har 30 miljoner besökare/år. Det kändes som om alla 30 var där samma dag som vi. Köerna för att komma in på Louvren var kilometerlånga. Restaurangerna överbjuder varandra i låga priser. Det kan verkligen inte vara roligt att driva restaurang i Paris. Med så låga priser blir naturligtvis maten därefter. Visst, vi borde naturligtvis förberett en sådan här resa bättre, inte bara hoppat på ett tåg, ja, nu är vi i Paris, vad skall vi göra nu?
Hursomhelst, det låter kanske konstigt, jag har aldrig gillat att turista i storstäder. Bättre då med Ulrika och jag, varsin moped, en gps och en vecka på franska landsbygden. Dag 2 sparade vi krafterna och satte oss på en öppen buss och låt sevärdheterna komma till oss.
I övrigt? blev stungen av en geting, utsattes för ficktjuvsförsök, såg djuraffär med gnyende söta valpar i glasburar (barbariskt!)
Köpte trevlig japansk tekanna i gjutjärn i begagnataffär för 20 euro, fynd! Avsaknaden av Tv gjorde att jag fick läst ut 2 böcker. Båda på läsplatta (iriver) i epubformat. Hjalmar Bergmans "Farmor och vår herre" samt "Clownen Jack". Bättre att läsa om bra böcker än att läsa det epubstrunt som biblioteket tillhandahåller.
Finns att hämta här:
www.litteraturbanken.se
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)











